Koppartrådar kontra 4G

Fasta telefontråden på väg bort

Till år 2020 beräknar Telia att det gamla kopparnätet är avvecklad. Vi har ju haft våra fasta telefoner via detta nätverk i många år. Varför sker denna avveckling? Jo, denna kretskopplade tekniken är gammal och många leverantörer av utrustning tillverkar inte dessa delar längre. Det blir dessutom mycket dyrt att underhålla utgången teknik.

I praktiken innebär det att när någon äldre telefonstation går sönder, så sker en avveckling av de abonnenter som är anslutna. Det kan räcka med att ett träd faller ner över koppartrådarna, hos någon abonnent, så kan Telia välja att inte reparera utan levererar en mobil ersättningstelefon.

Telia är idag skyldig att tillhandahålla denna ersättningstelefon, men i praktiken så klarar den tekniskt bara samtal. Dessa ersättningstelefonerna har fått massiv kritik senaste året, då de inte fungerade som tänkt. Men nu uppger Telia att detta problem är löst, så nu fortsätter man avvecklingen.

ADSL finns ju hos många abonnenter idag, men i takt med att man monterar ner dagens telefonstationer, så blir det samma effekt, dvs koppartråden försvinner och då återstår fiber som en fast anslutning.

Egentligen är det Skanova som äger kopparnätet, ett bolag inom Telia-gruppen, som avvecklar. De uppger att på sikt kan delar av landets kopparnät finnas kvar och då är det äldre villaområden. Dessa koppartrådar anser man kunna använda i konkurrens mot fiber.

Men för landsbygden lämnar Skanova inget hopp för framtiden när det gäller kopparnätet. Det är just här det är dyrt att underhålla med långa sträckor och många luftledningar.

En annan detalj som kommer att stimulera Telia att avveckla, är just utbyggnaden av fibernäten i landet.

Läs mer i en artikel i ATL (april 2012)

Blickar vi till den mobila tekniken så undrar man om 4G är ett alternativ?

Rent teoretiskt så är 4G ett bra alternativ för bredband. Men i praktiken så återspeglas tillgång på kapacitet och hur stor efterfrågan är. Efterfrågan kommer alltid att öka och med tiden när fler konsumenter har smarta telefoner och bärbara datorer, så kommer dessa användare att belasta nätet mer. Man kan säga att konsumenterna äter upp kapaciteten med tiden. Priset kommer att variera från de olika operatörerna med tiden, då de alltid anpassar sina avgifter efter marknaden. Därmed är prissättningen och kapaciteten svår att beräkna kommande år.

Den stora begränsningen är mängden av dataöverföringen i nätet. Det finns alltid en gräns för hur mycket data som kan överföras. Radiofrekvensen är den egentliga begränsande resursen!

När det gäller mobila nät, så delar man på kapaciteten från varje mast. Bra täckning kräver mastavstånd på ca 600 meter, vilket skulle skapa en skog av master på landsbygden. I stadsmiljö märks detta inte.

För att inte lasta ner kapaciteten så finns det ofta tak på hastighet och volym. Här lär operatörerna ändra efter nyttjande och belastning av nät. När operatörerna märker att belastningen är för stor, så kan de strypa kapaciteten. Kapaciteten kommer sannolikt att byggas ut med tiden, men dagens moderna smarta telefoner samt människans förmåga att konsumera den ökade kapaciteten, gör att det blir en ständig strid mellan kapacitetsbehov och ekonomi för operatörerna.

4G är ett bra komplement till någon fast uppkoppling. 4G ersätter inte en fast anslutning, som många tror!

Glesbygd kommer att exponeras hårdare än städer, när det gäller nedmonterade koppartrådar samt att uppbyggnad av 4G med bra kapacitet, inte prioriteras just på grund av färre abonnenter inom området.

Fiber är en fantastisk möjlighet för landsbygden att få en modern infrastruktur för många år framåt.

Modellen för landsbygden bygger på att samhället ger lite stimulans med subventioner. Samtidigt sker denna utbyggnad via lokala föreningar. Många tycker att samhället borde ansvara för detta. Vi ska nog kanske vara tacksamma att det är folket själva som tar tag i denna möjlighet. Genom frivilligt arbete så skapas det en modern infrastruktur till betydligt lägre kostnad, jämfört om samhället genomförde allt. Dessutom så kommer de flesta föreningar att äga nätet, för att stärka en framtida minimal kostnadskostym för varje abonnent.

Modellen bygger dessutom på att varje förening säkerställer nätkapacitet för alla bebyggda fastigheter inom sitt område. Detta borgar för att alla kan få bra kommunikation. Dock skall noteras att de som går med i första omgången normalt betalar solidariskt samma anslutningsbelopp, medan de som kliver på senare får betala faktiska särkostnader, vilket är betydligt högre.

 

 

 

 

No Comments Yet

Kommentera